Gruppdynamikens ursprung Framför allt utifrån ett nordamerikanskt perspektiv och då går vi tillbaka till slutet av 1930-talet. Då de ekonomiska och kulturella omständigheterna tillät att man favoriserade och lade vikt vid tillväxt av vad som kom att benämnas gruppdynamik. Man satte stort värde på vetenskap, teknologi, rationell problemlösning och utveckling. Där fanns också en grundläggande övertygelse att man i en demokrati medvetet kunde förändra och förbättra människan och samhället via utbildning, religion, lagstiftning och hårt arbete. Det dramatiska användandet av intelligenstester under 1:a världskriget hade stimulerat forskning kring mänskliga förmågor och användning av testsystem inom undervisning – industri och ledningssystemen – ”vetenskaplig ledning”. Ett försök till att formulera en gemensam syn på gruppledning och ”grupp-livet”, motiverades förmodligen av intellektuell nyfikenhet eller längtan efter att förbättra den sociala praktiken. Så man skall notera, att inflytandet kom från fallra första början från – skrivande professionella, från deras behov som var rent praktiska. Man ville helt enkelt förbättra kvaliteten på det man gjorde, man ville kodifiera procedurer man gjorde för att också söka finna vissa generaliserbara principer i hur man arbetade med grupper. Man försökte vidare att förstå de djupare processerna i gruppens liv.
Några av de tidigaste försöken – var bland annat hur olika ledarskapsstilar praktiserades vid uppfostran av några pojkar i samband med sommarlovsvistelse.
Ytterligare en infallsvinkel av gruppsykoterapi etablerades av den mycket kreative pionjären – J L Moreno – med psykodrama och sociometri. Han var en av de allra första som bidrog till fältet såväl inom psykoterapin som i forskning av gruppdynamik.
De sociala vetenskaperna utvecklasDet hade knappast varit möjligt om inte tanken och vetskapen – att det skulle vara möjligt – att mäta och observera sociala fenomen, såsom hur folk betedde sig i grupp! Att finna variabler och att kunna manipulera dessa i experimentellt syfte. Efter hand utvecklades fler forskningstekniker – och enligt Allport kom det första laboratoriesvaret när Triplett jämförde skillnaden i att arbeta ensam och att arbeta tillsammans med andra barn. Tripletts slutsats var, att gruppsituationer tenderade att utveckla en ökad energi och utförande. Fler studier utfördes, kring i skillnader i att arbeta för sig själv eller tillsammans med andra, bara i närvaro av andra. Bland dessa undersökningstekniker nämns Morenos sociometriska arbeten. De förtydligar vilka personer vi väljer, föredrar och väljer bort, i vissa föreslagna situationer. Från dessa görs sedan så kallade sociogram. Man får fram tydliga mönster i val och bortval i gruppen. Speciellt blir den informella strukturen synlig (1934). Dessa undersökningar använd flitigt än idag. |